fredag 30 december 2011
Trädfällning
...Om kollar förödelsen samt alla spår på isen. Kanske det föds en ide i honom, trädet har ju ramlat på ett bra aborrställe där de stora fiskarna vandrar. Kanske man kan göra en provisorisk fiskebrygga????
söndag 25 december 2011
Julafton
...sedan gick vi till farmor och farfar.....
...där vi väntade på tomten, pappa åt en massa mat (jag också).......
...så kom tomten, jag fick en massa paket, tomten lät som pappa och jag frågade tomten om det var pappa......
...när vi kom hem så hade tomten varit där med en massa paket och saker, jag hann inte öppna allt utan hade paket kvar tills juldagen, det är ju svårt att leka och öppna samtidigt:-)
måndag 19 december 2011
Julskinkan
Julskinkans historia är mycket gammal och går tillbaka till förkristen tid. Då kan den ha varit en del i religiösa sammanhang, jämför med Särimner eller Gyllenborste.
Julblot
Julblot
Jul är benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades alltså vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, d.v.s. kring vintersolståndet. Man tror att det förkristna firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen.
Ordet "jul" finns alltså redan långt före kristnandet av Norden och är alltså fornnordiskt. Det förekommer tidigast i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900 där någon sägs "dricka jul".
Norrmannen Snorre Sturlasson skildrade nordbornas drickande vid sina midvinterblot på följande sätt: ”En skål ska bäras runt elden, och den som ordnade gästabudet skulle välsigna den. Först skulle man dricka Odens skål, för seger och för kungens makt, och sedan Njords och Frejs skålar för goda skördar och fred. Därefter hade många män för vana att dricka den förnämsta skålen. Man drack även en skål till minnet av höglagda släktingar” Julblot eller Midvinterblotet var den stora offerfesten till gudarnas väl. Djuren slaktades, blodet målades upp på väggarna och man frossade i all den mat som djurens kroppar gav. Även människor offrades vid denna tid – främst de som var slavar. |
Det var en grym tid där Thor, Oden, Freja och alla de andra asagudarna var människornas härskare och där Bifrost, bron mellan människorna och gudarna, var länken mellan livet på jorden och Valhall – gudarnas boning. Här kunde alla äta helstekt gris och dricka allt det mjöd de kunde. Därför vr det kanske inte så underligt att människor lät sig offras – något som sker än i dag.
|
Sanningen om julgranen
Julgranens historiaTrots att vi anser julgranen vara bland det mest svenska som finns i våra hem, är den som tradition en tämligen ny företeelse, importerad från Tyskland och Schweiz. Under 1500- och 1600-talet spred tyskarna sin sed först till Frankrike, och snart förekom julgranen inomhus vid jul i begränsad omfattning också i Belgien och Holland.Julgranen blev vanlig i svenska hem senare hälften av 1800-talet. Att ha julgran var tidigare en sed för de finare hemmen och den kom ursprungligen från Tyskland, där julgranar funnits sedan slutet av 1600-talet. Den första svenska julgranen vi känner till, ska ha funnits på Stora Sundby i Södermanland, hos familjen Wrede-Sparre år 1741.Först efter 1800-talets mitt började den förekomma mera allmänt. De tidigaste julgranarna var ofta små och ställdes på bord eller hängdes i taket. I likhet med seden att ge julklappar, var det högre ståndsfolk i städerna och på landsbygden som var först med att ha gran. Julen med alla dess "traditioner" som vi känner den nu är i många stycken en 1900-talsskapelse där man tagit till vara en del gamla traditioner, förädlat dem och lagt på en del nyare företeelser av kommersiell natur. |